Djävulen, Paul McCartney och jag

Minns ni på baklängesmeddelandena på 80-talet? När LP-skivor innehöll hemliga meddelanden? De hördes då man spelade skivorna baklänges men kunde även uppfattas undermedvetet när man lyssnade på den på rätt sätt. Vissa påstod dessa saker åtminstone.

Egentligen började det tidigare och det finns vissa artister som på allvar hade små baklänges meddelanden i vissa låtar. Fast det var i samband med Paul Mccartneys "Tug of war" som man började höra mer om det. Spelade man skivan baklänges skulle man höra "Paul is dead, he is dead, yes he's dead" eller något liknande. Med tanke på att Paul var barfota på omslaget till "Abbey road" och på något annat omslag (Sgt pepper?) höll någon en hand över hans huvud, så var bevisen översvallande; Paul McCartney var dör. För tydligen betydde det att man var död om man gick barfota, eller något liknande. Vem det var som spelat in låtarna på "Tug of war" vet jag inte, för Paul McCartney var ju död. Det hörde man då man spelade skivan baklänges. Tro mig, jag snurrade skivspelaren baklänges och visst hörde jag det alla sade skulle höras. Jag trodde det i alla fall.

Inte bara Paul McCartney hade baklänges budskap. Judas priest spred ju satanism genom baklänges budskap. Jag har aldrig ägt en Judas Priest-skiva men det sades ju på Tv att de hade djävulsbudskap på skivorna. Minns jag rätt så stämdes de väl i USA av någon vars son skjutit sig själv efter att ha lyssnat på Judas priest och någon låt där de tydligen uppmuntrade killen att skjuta sig. De friades men alla visste ju att det var via baklänges budskap alt ont i världen spreds. Rockmusik var farlig även innan vissa dårar bestämde att "fula" ord i musik är det värsta som finns. Som om ingen unge i världen fattar att ordet som tonas bort i amerikansk radio är Fuck eller något annat ord som fördärvar våra ungdomar.

I England förbjöd BBC massa låtar från att spelas i radio. Inte pga baklänges budskap utan pga det som låten sade framlänges. "Relax" med Frankie goes to Hollywood var en sådan låt. Snusk i dubbelmoralens England, nä fy! Och det var väl det bästa som kunde hända Frankie som genast fick en listetta och blev stora.

Musik är farliga saker och jag uppmanar er som har kvar LP-skivor och skivspelare att sätta på vilken LP som helst och lyssna på den baklänges. Ni kan få höra det allra värsta ni hört. Kan tänka mig att Månskens LP baklänges har budskapet "Pontus Platin är fin" och spelar ni Anna öst baklänges så hör ni hennes satanistiska budskap "jag vill röka en joint med Jim Morrison och Djävulen".

Jag saknar den tiden då vi skulle vara rädda för musik och särskilt då baklängesbudskapen, som inte bara avslöjade att Paul McCartney var död utan även lockade till självmord, sex och annat som var skadligt. Det står aldrig något sådant i tidningarna längre, inget om att Eric Saade har hemliga budskap och är djävulens bästa vän. kanske beror det på att CD-skivor är så mycket svårare att spela baklänges? Eller tröttnade alla artister på att försöka manipulera våra undermedvetna? Ingen aning... men jag undrar hur satanistiska rockmusiker numera sprider sina läror till intet ont anande ungdomar.

Uppgjorda matcher

Såg just på Dokument utifrån om uppgjorda fotbollsmatcher men inget de sade i programmet var överraskande. För oss som sysslar med gambling så är detta något vi är vana med. Jag har förvisso märkt en ökning av matcher som förmodas vara uppgjorda men det finns en hel del människor som försöker slå mynt av att uppgjorda matcher är en nyhet för många spelare. Numera finns det 100-tals som säljer tips om ”uppgjorda matcher”, allt från €50 till flera hundra euro kan det kosta att få ta del av dessa tips. Självklart finns det en del som har vetskap om matcher som är uppgjorda men 99% är bluffmakare.

Att det finns uppgjorda matcher även i Sverige är inte heller det nytt. Men på samma gång som vi alltid blundar för att svenska idrottsstjärnor som utvecklas extremt snabbt mycket väl kan ha dopat sig till framgång, på samma sätt blundar vi för att det finns uppgjorda matcher i Svensk fotboll. Trots att alla inom cykelsporten, de flesta jamaicanska friidrottare och de allra bästa i USA åker dit dagligen för doping, så kan vi aldrig tänka oss att Klüft, Elofsson eller andra varit dopade i Sverige. Att Trelleborg skulle varit inblandade i uppgjorda matcher (något som det ryktats om i många år) ser vi också som otänkbart. Men det finns där och det sker dagligen.

Fast att matcher blir uppgjorda utanför planen har förekommit i alla tider. Även på högsta nivå. Både Tyskland – Österrike i VM 1982 och Sverige – Brasilien i VM-semin 1994 var matcher som det redan innan avspark var klart hur de skulle sluta.

I TV-dokumentären visade de även att det sker i EuropaLeague och liknande turneringar. Från EL har jag många exempel på matcher där jag ftt reda på resultaten innan. Bland annat i båda mötena mellan Swansea och Krasnodor i årets turnering. Inför matchen i Wales fanns det stora spel på X. En del bookies reagerade och sänkte kryssoddset, alternativt tog bort matchen. Swansea tog ledningen och i 90:e minuten fick Krasnodor en ganska märklig straff och kvitterade på den. Inför returen kom info att det skulle bli en liknande utveckling och spelet var då sen mål (85:e minuten till slutsignal) och tro det eller ej; Krasnodor kvitterade i 90:e minuten igen.

Det finns en uppsjö av liknande tips varenda dag. En del helt osanna men har man rät kontakter kan man få tips som stämmer skrämmande väl.

Det som jag upplever mest tips på för tillfället är halvtidsresultat och spelet på att tipa vilka som leder i halvtid och vilka som vinner matchen. Och här finns ett Kanonexempel; Engelska laget Mansfield i League 2. Det har varit snack om att de varit inblandade i uppgjorda matcher ett längre tag och spelet som det tipsats om har varit att de förlorar 2:a halvlek på hemmaplan. De har 8 raka hemmamatcher där de förlorat på hemmaplan. Ibland väldigt sent och enligt de som sett matcherna har det skett för enkelt. I de senaste hemmamatcherna så var tipset att Mansfield ska leda i Halvtid och sedan förlora matchen. Dessa spel brukar ge odds från 15-30 gånger pengarna, vilket gör att lägre insatser ger bra utdelningar utan att spelbolagen skräms bort.

Här är Mansfields senaste 3 hemmamatcher (HT/FT) ; 1-0/2-3 , 10-/1-4 , 1-0/1-2

På nyårsdagen möter de Burton hemma och att Mansfield leder 1-0 i HT och sedan förlorar är nog ett spel som känns ganska säkert.

Uppgjorda matcher finns överallt. Det är inte alltid stora spelkonsortium i asien som mutar lag och spelare. Det kan vara uppgjort bara för att man ska få vidare sitt lag i en turnering, det kan vara av nationell stolthet (som VM-exemplen ovan), det kan vara för att spelare i lagen själva satsar pengar (som då Enköping var i Allsvenskan) eller som i en ex. Jugoslavisk liga där två av huvudstadslagen de senaste 6 säsongerna låtit hemmalget vinna derbyt så båda lagen har garanterade 3 poäng var.

Det förekommer även i andra sporter. Det finns många märkliga tennismatcher de senaste åren bl.a.

Fusk finns och kommer alltid finnas. Idrottare dopar sig, gör allt för bluffa sig till framgångar, travtränare fifflar och kör sönder lopp för att gynna stallkamrater eller stryker ut sig för att få tillbaka satsade spelpengar mm Det är så mycket pengar i idrotten och i spelandet så vi får nog vänja allt mer med orent spel. Men så länge folk betalar mängder för att se sport och för att köpa varor som ger klubbar och spelare pengar så kommer det att fortsätta. Så länge spelbolagen girigt oftast reagerar i efterhand vid konstiga spelmönster (och märkligt nog alltid då de förlorat pengar) så kommer uppgjorda matcher att vara en verklighet. Jag hör om 3-10 matcher per dag. Jag följer alla tips jag hör och 3-4/10 stämmer.

Sedan kan en match vara uppgjord utan att resultaten blir rätt. Man kan sällan muta ett helt lag utan en del spelare räcker det ofta med. I Colombiska ligan fick jag för ett par veckor sedan ett säkert tips på att Millionarios – Once Caldos var uppgjord. Bortalaget skulle leda i halvtid och förlora. Så skedde. Jag gick själv in med spel då det var 20 minuter kvar och Once ledde 1-0. Matchen slutade 3- 1 till hemmalaget efter en märklig genomklappning av Onces försvar.

Ett par dagar gav samma källa (som visat sig vara trovärdig) tips om ett liknande spel i en annan liga. Jag satte mina slantar på att bortalaget skulle elda i HT och hemmalaget sedan vinna. I sista minuten av första halvlek bjöds bortalaget på ett mål. Enligt liverapporteringen var det billigt och mot matchens utveckling. Typiskt vad som händer i en läggmatch. Nu skulle hemmalaget vända detta var ju tanken. Men direkt i inledningen av andra halvlek gör bortalaget 2-0. Misstänker att målskytten inte tillhörde de mutade.

Med 25 minuter kvar fick hemmalaget en straff 1-2. Strax därefter kom 2-2 efter en trasslig hörna. Jag började se en ljusning och då en spelare i hemmalaget drogs ner i straffområdet med endast ett par minuter kvar och domaren dömde straff så kändes det klart. MEN... inga mutor i världen kunde göra att straffskytten blev bra på att lägga straffar. Killen missade och laget tappade inte bara 3 säkra poäng, utan mängder av spelare fick ett nytt hatobjekt :) Matchen slutade 2-2.

Allt går inte rätt även om det är uppgjort :)

Så för att avsluta detta inlägg så delar jag med mig 5 av de ”uppgjorda” matcher jag fått ta del av till annandagens matcher.

Hednesford – Telford 2/1 (Bortalaget leder i HT och hemmalaget vinner)

Brentford – Swindon x/1

Carlisle – Preston 2/X

Reggina – Avellino X/X

Connahs quay – Airbus UK (match i Wales) X/2

För de som är lite fegare tippare brukar tecknet till höger ändå vara spelvärt (hur matchen slutar alltså).

Jag garanterar inga av dessa och rekommenderar inga spel som ni inte har råd med på dessa. Matcherna är bara med för att visa exempel på matcher som påstås vara uppgjorda.

Betraktelser från bakre bänk - December

Jag är alltid tidig till Kommunfullmäktigesammanträdena. Jag tror jag nämnt det vid flera tillfällen. Denna gång var jag dock tidigare än någonsin. Redan två timmar innan mötet, klockan 16, kom jag till kommunhuset. Nu var det inte meningen att vara riktigt så tidig men jag gick från hemmet i Romberga och beräknade inte att jag skulle gå fullt så fort som jag uppenbarligen gjorde.
Orsaken till  att jag ville var lite tidigare än vanligt var att jag skulle få papper uppkopierat, papper som jag delade ut på alla ledamöters platser inför det ärende som jag förberett mig för. Min motion (som jag lämnade in tidigare i år med Jesper Englundh, eftersom jag som ersättare inte får motionera själv) om QR-koder hade besvarats och beslut skulle tas under sammanträdet. Det hade tidigare kommit ett fruktansvärt dåligt remissvar som jag skrev i ett tidigare inlägg men Kommunstyrelsen hade återremitterat ärendet till Upplevelsenämnden och nu hade ett nytt svar kommit och hamnat hos oss i KF.

Svaret var inte särskilt bra, varken med tanke på att förslaget var avslag av motionen eller på det sätt motiveringen till avslag löd. Jag hade förberett mig länge på att för första gången gå fram i talarstolen och prata för att övertyga församlingen om att motionen var bra och borde bifallas. För att visa vad QR-koder är och kan användas till så hade jag förberett ett papper med QR-koder som länkade till de källor jag tänkte använda i mitt anförande (om jag skulle komma ihåg att använda källorna vill säga). Dessutom har jag ju lämnat in en annan motion (även fast jag inte fik stå med på den enligt de nya reglerna de hittat på i kommunen) om källhänvisningar och då kunde jag ju passa på att visa att vi politiker visst kan visa vilka källor vi använder då vi går fram i talarstolen.

Men jag ska börja från början.

Jag kanske kan uppfattas som en scrooge-figur men en sak jag hatar och inte ser någon mening med är Lucia. När jag var yngre var det ju kul att i skolan få choklad och lussebullar en dag, något som även var kul på universitetet där jag och ett par vänner flera gånger bjöd in oss själva till personalens frukostlussande, där det även givetvis ingick choklad och lussebullar. I övrigt ser jag inte meningen med Luciafirande. En helt onödig dag om du frågar mig. Inget ont om de som är med och lussar, de gör oftast ett bra jobb. Likaså var det med de kvinnor som lussade för oss i KF. De sjöng ju bra och allt det där. Men det enda bra med firandet var lussebullen efteråt. Jag undrar dessutom var alla stjärngossar var i luciatåget.
Som sagt... mötet inleddes med 30 minuters lussande och lussebullsätande. På arvoderad tid. Nu drog inte sammanträdet ut på tiden så vi fick mer än normala arvodet men om de gjort et och luciafirandet  varit orsaken så hade det varit fel av oss politiker att få betalt för lussetiden.

Därefter kunde vi äntligen komma igång. Jag var väldigt nervös inför  "min" ärendepunkt och var inte helt närvarande mentalt under de ärenden som avgjordes innan mig. Jag lyssnade men trots dubbel dos betablockarare än normalt (Ja, jag äter betablockerare för att slippa att hjärtat rusar då jag blir stressad. Rusande hjärta eller hjärtklappning gör att jag svettas, får svårt att andas och ångesten kommer då som ett brev på posten, eller inte för posten är ofta sen numera men ni förstår hur jag menar. Så en daglig dos gör att jag kan klara av saker och inför mötet tog jag två extra tabletter) så var stressnivån hög i kroppen. Ett ärende handlade om Vafab miljö och jag minns moderaten Gustaf Carlström prata om soptrappan och att han och vänsterns Magnus Ahlkvist  märkligt nog var överrens. redan där borde jag anat att detta inte var ett normalt sammanträde; Först Lucia, sedan var Magnus och Gustaf överrens och dessutom skulle jag besöka talarstolen. Twilight Zone.

Ärendena därefter gick fort och äntligen var det min tur. Jag är en människa som måste vara förberedd och insatt i det jag ska tala om för att verkligen kunna få fram det jag vill. Detta ärende hade jag förberett mig för sedan den dag jag skrev motionen och efter att första motionssvaret kom så började jag förbereda mig för att berätta om varför QR-kodning av sevärdheter skulle vara bra. Så förberedd var jag. Jag hade fått en del råd inför sammanträdet, bl.a. om att skriva ned vad jag skulle säga. Men jag skulle bli mer nervös och känna mig dum om jag glodde ned på ett papper och läste innantill, så jag hade gjort i ordning ett par punkter som stöd och kört vad jag skulle säga ett flertal gånger i skallen.
Jag trodde jag skulle vara mer nervös men gamla Mårten dök upp strax innan jag skulle upp och sade åt mig att skita i vad folk ansåg om hur jag gjorde ifrån mig och istället se till att få fram det jag ville säga.

Förvånansvärt gick det bättre från början än jag trodde och ledamöterna som tittade på mig var inte så skrämmande som jag fått för mig. Faktum är att ett par allianspolitiker, som jag tidigare inte haft helt positiva tankar om, såg riktigt intresserade ut och då jag mötte deras blickar så kände jag ett stöd och det imponerade lite på mig. Troligen var det för att det var första gången för mig och jag gick fram i ett ärende som faktiskt inte var egentlig partipolitik, men det kändes bra. Jag minns inte riktigt hur jag sade det jag sade men jag fick med alla källor jag länkat till och tyckte jag fick fram den kritik mot motionssvaret jag hade på ett bra sätt. Främsta kritiken var att det i svaret stod att det skulle bli dyrt, men det fanns ingen som räknat på egentliga kostnaden och svaret var helt klart skrivet av en som inte riktigt hade kläm på vad QR-koder är.
Efter min stund i talarstolen applåderade församlingen, som brukligt är efter att någon debuterat i talarstolen. Jag hade till mina partikamrater bett om att försöka få fram att jag inte ville det, men ingen lyssnar ju på mig :) Jag tycker det är en liten fjantig sed, men det beror kanske mest på att jag blir så osäker själv. Samma sak efter ärendet var avslutat och folk sade till mig att jag gjort bra ifrån mig. Jag kan verkligen inte ta emot beröm och det beror inte bara på osäkerhet eller att jantelagen sitter hårt i mig, det bara är så och har alltid varit så och kommer alltid vara så.

Mona Örjes (ordförande i Upplevelsenämnden) gick fram efter mig och förklarade varför hon tyckte att motionen skulle avslås (just ja, jag var ju tjänstgörande, så jag fick yrka bifall till min motion också :) ). Hennes svar kändes väldigt luddigt och jag och replikerade på en del saker. Så nu vet jag hur det känns och jag vet hur mikrofonerna fungerar i KF-salen :)
Efter det var flera ledamöter framme från olika partier och sade vad de tyckte. Jan Fredriksson (C) visade både att han (och kanske andra äldre i KF) inte riktigt var ajour med moderna teknologi och at han inte läst handlingarna ordentligt (Vad QR står för stod i motionssvaret, men ändå visade sig Fredriksson okunnig och kanske försökte han skämta, men det blev bara så fel). Jesper från oss i S ryckte då in med sin Ipad och visade vad QR-koder är. Han förklarade på ett bra och roligt sätt och scannade in den extra QR-kod jag hade med på det utdelade pappret. Den ledde inte till någon länk utan när man scannade den fick man fram texten "Rösta ja till Jespers och Mårtens motion om QR-kodning" istället.
Jesper fick Fredriksson att förstå lite mer och troligen fattade även Bengt-Åke Gelin (M) vad QR-koder var för efter Jespers anförande gick Gelin fram och yrkade återremiss av ärendet, vilket även blev det beslut vi tog. En halv seger men jag undrar ändå hur utgången blev om vi gåt till beslut. Fast, känner jag politiken i Enköping rätt hade ingen i alliansen röstat mot sitt parti, även om de tyckte idén var bra.

Angående hur vissa allianspolitiker förändrades i mina ögon så kom en moderat fram till mig efteråt och bad om ursäkt för sina allianskollegers okunskap i ämnet och även det var en sak jag inte kunnat föreställa mig innan. Så jag var helnöjd med kvällen och kände mig lite stolt som vågade gå fram och även replikera och att vi fick ärendet återremitterat. Nu vet jag att man inte dör av att tala inför KF, så det kanske sker igen :)

Efter att "mitt" ärende var avslutat så behövde jag gå ut ett tag och komma ned lite och siktade in mig på att lyssna på den interpellation som Magnus Ahlkvist (V) hade lämnat in till Monica Avås (moderat skolnämndsordförande). Och det blev en konstig debatt.
Väldigt många gick fram för att säga sin åsikt, en del gick fram och sade något av det mest flummiga jag hört i KF-salen (från både majoritet och opposition) och ordförande försökte styra i det hela. Tyvärr styrde han för hårt och då Neil Ormerod (V) krävde att Avås skulle svara på hans inlägg så tystade ordförande debatten genom att säga att det inte var en budgetdebatt och att han inte skulle kräva att Avås svarade. Men en interpellation om Moderaternas "kraftiga uppräkning" av skolans budget borde vara en interpellation som ska skapa en diskussion om budgeten. Jag tycker KF:s ordförande verkar vara en trevlig prick men ibland känns det som han tror att hans jobb är att korta ned KF-sammanträdena genom att bl.a. strypa debatter. Sedan kan jag förstå att debatter kan trötta ut vissa men det finns en demokratisk mening med att alla ska få säga sitt och få fråga meningsmotståndarna saker.

Slutkänslan är iaf att jag kände mig nöjd med KF denna gång. Trots lussefirande och andra konstigheter. jag såg att filmen från KF ligger ute på hemsida. jag tänker inte länka till den och jag tänker inte se mig själv tala, det är jag för självkritisk för. Helst önskar jag att filmen mystiskt bara försvann.
Mina betraktelser idag handlade mycket om mig, men det var ett speciellt sammanträde för mig och jag hade lite svårt att 100% fokusera på allt annat. Nu är det bara att vänta på ett nytt remissvar på denna motion och remissvar på motionen om källor. Då kanske jag dyker upp igen i talarstolen :)

Betrakelser från bakre bänk - november

Efter flera politikfria månader för mig så var jag äntligen tillbaka på ett kommunfullmäktige i tisdags. Att jag missat KF-sammanträden beror både på att jag för hälsa och nöjes skull var ett tag i Spanien i somras och direkt efter jag kom hem så slängde Försäkringskassan in mig i SARA-projektet. Igen. Jag var med 2010 och klarade då inte av att arbetsträna, men tydligen tror de att jag är där i min sjukdom nu, trots att jag mår sämre än för 3 år sedan. Märkligt, men vem vet hur FK tänker!?

Som vanligt kom jag tidigt till mötet, men denna gång var det stor samling utanför då V bjudit in till protestmöte mot nedskärningarna i skolan mm. Jag orkade inte vara med utan var glad att jag överhuvudtaget kunde ta mig till sammanträdet.

Eftersom vi har två KF-ledamöter som hoppat av och en del andra ar borta så var jag återigen tjänstgörande. Inte för att det gavs mycket chans till att utnyttja det, men det är alltid kul att få vara det :)

Mötet inleddes med en dragning av Demokratikommiténs rapport. Både den och de rapporter vi fått från vår representant, Anneli Djurklou, har visat att man inte är riktigt överens om allt men förhoppningsvis är rapporten och demokratiarbetet en väg åt rätt håll.

Därefter följde ett par punkter som gicks igenom ganska snabbt och som inte är något att berätta om. När ärendet om Munksundsskolan kom upp så var det en del som villa prata. Eftersom alla partier i stort var överens så kändes det som vanligt att vissa gick fram bara för att visa sig duktiga . Det händer i de flesta frågor där besluten vi tar går i den riktning som den stora allmänheten vill. Alla partier vill då visa att man minsann varit med om beslutet och gärna få fram att man varit det ända från början.

MP:s Georg Olsson var en v de som gick fram. Han inte bara ville visa att MP minsann varit duktiga, han passade även på att ge en känga till oss i S. Detta för att vi hellre ville ha en större skola istället för Västerledsskolan. Olsson sade även att MP är för stadsdelsskolor. Tydligen är man mer mån om att rikemansbarnen på gröngarn ska få en stadsdelsskola än de som bor i närområdet till Västerleden. Men det kanske är så det partiet ser på folk eller beror det enbart på att Magnus Westerlund bor på Gröngarn och vill ha nära för sina barn till skolan?

Sedan måste jag erkänna att jag missade ett par ärenden eftersom jag samtalade med mina gruppkamrater i Socialnämnden om ett beslut som bi troligen kommer att fatta på mötet i eftermiddag. Så jag missade allt fram till de interpellationer som V-magnus hade lämnat in. Som vanligt ger väl inte svaren på sådana interpellationer mycket. Det beror främst på att alliansfolket i Enköping sällan svarar på viktiga frågor.

Kul att vara tillbaka på ett möte iaf och jag har en känsla av att jag nästa gång kommer debutera i talarstolen eftersom min motion om QR-koder ju har besvarats och troligen kommer tillbaka till KF för beslut. Vi får väl se hur det blir.

32 graders promenad

Ett par dagar i veckan tar jag mig en promenad till kiosken. Det finns en kiosk som ligger nämare men jag behöver motionen som promenaden ger mig. Dessutom är det skönt att gå i värmen. Vissa morgnar är det extremt varmt men i snitt är det ca 32 grader i skuggan då jag ger mig iväg vid halv tio-tiden. Svetten flödar rejält och jag är halvdöd då jag kommer hem 90 minuter senare men jag känner att promenaden gör mig gott och jag tycker som sagt att det är kul att vandra runt i bostadsområdena på vägen till kiosken.

Varje dag går jag en ny väg. De gator som finns är inte oändligt många men jag svänger lite då och då efter hur det känns. Går det riktigt bra att gå så svänger jag in på en gata som leder mig på en omväg, allt för att det är så skönt i värmen.

Gatorna ligger som i ett rutmönster (med en del kul avvikelser) och väl inne på dessa gator så är det oftast tyst, så tyst. Förutom de bilar som ska fram till ett av husen på gatorna så kör de flesta bilarna på de större gatorna som går runt virrvarret av små gator. Det gör att det blir tyst där jag går.

Från en del tomter hör jag folk äta frukost, från andra kan jag höra vatten som strömmar i en swimmingpool. Men framförallt hör jag fåglarna. Det finns stora mängder fågel här nere.  Vanligast är sparvar och svalor men det finns en hel del papegojor och många har kanariefåglar i burar utomhus, och när de sjunger låter det så vackert.

Utöver ljuden så är doften fenomenal. Många, många har jasminträd på tomten och det blir en ljuvlig doft som lyckas dölja de annars så vanliga avlopps och gödsellukterna, som känns överallt i Spanien.

Strålande sol, värme, papegojor, jasminträd. Vem vill inte gå på promenad med allt detta på vägen?

I år har en annan sak blivit alltför vanlig. Se vende-skyltarna. Se vende betyder ”Till salu” och dessa skyltar finns på otroligt många hus och lägenheter. Krisen i spanien är väl den stora boven, likså är den väl orsaken till att många inte rest till sina sommarhus denna sommar. Så om ekomomin inte blir bättre så lär det vara än fler Se vende-skyltar nästa sommar. Krisen har även medfört att skilsmässorna i Spanien ökat drastiskt och det gör sitt till att många säljer semesterbostäderna. Det är verkligen köparnas marknad och man kan få tag i bra hus och lägenheter till riktigt låga priser här i Murcia. Längre upp på kusten, i södra Valencia kring Alicante och Torrevieja verkar huspriserna mycket högre. Det finns många köpare där och av någon anledning verkar folk vilja köpa lägenheter i närheten av turistghettot Torrevieja.

De flesta som köper verkar vara tyskar, engelsmän och ryssar. Jag ser en del svenska bilar här nere också men de har inte ökat lika mycket de senaste åren. Engelsmännen har hitills mest hållt sig norr om Alicante, runt Benidorm. Men tyvärr ökar de här med. Jag har inget emot engelsmän, framförallt inte då de är i Englandd. I Spanien kan de dock bli för mycket och för egoistiska. Engelsmän är nämligen usla på att lära sig språk. Dessutom verkar de kräva att alla i de länder de besöker ska förstå engelska. Jag har flera gånger hört engelsmän bli irriterade för att personal i butiker etc. inte förstår dem. Engelsmän är dessutom enormt (och överdrivet) patriotiska och det stör oss andra en hel del. Så de behöver inte bli fler här nere J

När jag kommer hem igen kommer jag att sakna mina promenader, som förutom att vara sköna och avkopplande även har gjort att jag gått ned lite i vikt (inte mycket utan bara ett par kilo). I höst och vinter är det kallt, regnigt och snöigt och eftersom Enköpings kommun är usla på att hålla trottoarer och gångvägar snö- och isfria, så är det även livsfarligt att promenera på vintern.

Jag ska dock försöka lämna lägenhetsvärmen (haha... skämt såklart, jag bor ju i en EHB-lägenhet) och ta en lång  promenad åtminstone en gång i veckan. För att ha någonstans att gå och för att se något nytt då jag promenerar så har jag bestämt mig för att gå i hela Enköping. Jag ska promenera på varenda gata i tätorten. Och då menar jag inte att bara svänga in snabbt på en gata, utan jag ska gå hela gatans längd (eller på gångvägar intill gatan där det finns många bilar). Jag ska dela upp Enköping i ett antal promenadområden och sedan ta ett område i veckan. Detta gör både att jag får motion och samtidigt kan se hur alla delar av Enköping ser ut. Eftersom jag som politiker ofta ska medverka till beslut om saker i olika områden så kan det vara bra att veta exakt var och vad vi pratar om. Jag borde väl gå på våren och  sommaren istället för att se Enköping när det är som bäst men den delen av året behöver jag ingen morot för att ge mig ut.

Jag måste bara hitta en lista över alla stadens gator, så jag kan pricka av dem en efter en. Sedan är det på med vinterjackan, mössan och MP3-spelaren och promeander som gäller.

Usla motionssvar

Ibland får vi politiker usla svar på de motioner vi skapar, vilket är tråkigt. Även om en av ens  motioner avslås så vill man ju att det ska göras med så bra underlag som möjligt. Ofta kommer svar som hänvisar till undersökningar eller siffror utan att det finns några som helst källor. Man börjar då undra om den som gett svaret höftat till med något enbart för att de passar in med det svar de vill avge. Bland annat såg vi detta i den graffittidebatt som kom upp i KF ifjol efter MP:s motion om klotterväggar. Massa påhitt och ”fakta” som det inte fanns några källor bakom.

Det är orsaken till min senaste motion i KF. Jag vill att de tjänstemän som svarar på motioner ska tvingas hänvisa till de källor de använder i sina svar. Kan de nämna en undersökning så borde de även kunna uppge källor. Detta underlättar enormt för oss politiker. Jag fick en hel del positiv respons efter att motionen lämnats in och har förhoppningar om att den ska gå igenom.

En motion där den ansvariga nämnden rekommenderar avslag efter svar från en tjänsteman var den om QR-koder.Det är ingen ideologisk fråga och jag ser ingen prestige i att alla mina idéer ska falla alla på läppen (jag blir ibland förvånad då partikamrater tycker jag har bra idéer J ). Men motionssvaret från tjänstemannen (som nämnden sedan baserade sitt beslut på) är så erbarmeligt dåligt att hon borde få uppgift att skriva om det hela. Den tjänstemann som skrev det svaret är kommundirektören, som genom detta usla svar visar att hon är dålig på fler saker än demokratiska processer i samband med chefsrekryteringar.

Motionen avslås genom 4 punkter och visar, förutom att hon inte kan skriva bra motionssvar, att hon troligen inte förstår sig på ”moderniteter” som QR-koder och appar mm

Första och andra punten är egentligen den samma. Att det blir för dyrt att sätta upp skyltar med QR-koder. Ingenstans står det dock vad kostnaden skulle bli. Det har säkerligen inte ens kollats upp. ”Stora ekonomiska kostnader” står det t.o.m. Jag skulle vilja veta hur stora kostnader det rör sig om. Tvivlar på att hon ens orkat kolla upp det.

Senare skirver hon att kommunen redan har en app som kan laddas ned, bl.a. via QR-kod. Och den QR-koden funderar de på att sätta upp vid ”strategiskt viktiga platser”. Vilka dessa platser är förtäljer svaret inte men tydligen är det billigare med en QR-kod som länkar till appen än någon annan QR-kod på just dessa platser.

Skillnaden mellan att ladda ned en app och scanna av en QR-kod som finns vid ett besöksmål är bl.a. att en besökare kanske bara vill veta lite om just den parken eller kyrkan utan att behöva ladda ned en hel app till telefonen som han/hon sedan kanske aldrig mer har nytta av. I spanien har man QR-koder i nästan varenda liten stad. Tar man en promenad och ser ett gammalt hus där det sitter en QR-kodsskylt intill så kan man läsa av den och få info om just det huset, på flera språk, vilket är kanonbra. Ingen ids ladda ned en app för varje stad man besöker.

Det värsta i motionssvaret sparar jag till sist (det vill säga nu):

Synnöve ringde minsann till andra orter för att höra om de har QR-kodning. Hon valde att ringa Uppsala, Västerås och Halmstad. Ja, ni läste rätt. Hon ringde Halmstad!! Ingen aning om varför. Uppsala och västerås är ju grannorter, så till viss del kan jag förstå varför dessa kontaktades. Men halmstad verkar vara rejält slumpartat att ringa till. Hoppas få svar på varför hon ringde dem. Kanske ska vi alltid kolla av med Halmstad innan vi tar beslut i frågor. Undrar om PEAB vill bygga 8-våningshus vid torget i Halmstad? Vi måste väl ringa och fråga innan frågan eventuellt tas upp i KF. Om de inte har sådana planer så får vi säga nej till PEAB. För det var just det som synnöve fick ut av att ringa dessa orter. Ingen av dem använder QR-koder så därför behöver inte vi i Enköping det heller. Eller hur ska man tolka stycket om att hon ringde andra orter? Jag förstår inte.

Jag förstår inte heller varför man inte ringde de orter som använder QR-kodning, bl.a. Waxholm. Det hade ju varit intressantare att veta hur de som använder QR-koder i turistsammanhang upplever det och om de anser att det är värt investeringen.

För att summera mina tankar:

-          Vilka stora kostnader skulle det röra sig om och varför nämns dessa inte i motionssvaret?

-          Varför skulle QR-koder som länkar till kommunens app vara billigare att sätta upp än sådana QR-koder jag önskade i motionen?

-          Varför ringdes till orter som Halmstad istället för orter som använder QR-koder? (Ett tips – man kan finna sådana orter via en snabb googlesökning)

Nä, svaret var verkligen uselt och det är en skam att vi politiker ska ta beslut med sådana underlag och en skam att allianspolitikerna i nämnden röstade med förvaltningen utan att ifrågasätta motionssvaret.

Det var bättre förr

Allt oftare känner jag att mycket var bättre förr. Kanske börjar jag gammal och nostalgisk, eller så är det bara så att det var bättre förr. Med förr menar jag självklart under min livstid. Tidigare än så vet jag ju inte hur saker och ting var.

En del saker är självklart bättre och har gjort livet lättare. Men en del av det som är bättre nu för även med sig negativa saker. Ta internet till exempel. Visst har våra liv i mycket blivit lättare pga internet men samtidigt så för det med sig massa skit som skadar människor. Fast så är det väl med allt?

Det jag senast kände var bättre förr var musiken och hur man köpte den. Häromdagen hörde jag två låtar i rad som gav mig minnen av en bättre tid, nämligen 80-talet. Först var det ”Your latest trick” med Dire Straits och direkt efter spelades Alan Parsons projects ”Eye in the sky”. Två låtar som visar uppp det bästa av musiken från 80-talet och som fortfarande håller.

När jag var yngre reste jag ofta till London. Minst en gång om året var jag där själv eller med någon vän eller min bror eller föräldrar. 1986 var jag 17 år och åkte med en klasskamrat till London. Förutom att visa honom alla sevärdheterna (jag hade som sagt varit i London många gånger och sett allt redan) så var målet med resan att handla skivor.

Även fast CD:n hade kommit så var majoriteten av skivorna i affären fortfarande vinylskivor . Jag tror många, inklusive mig själv, som inte riktigt trodde på CD:n som framtiden och en hel del gavs inte ens ut på CD. Dessutom var det inte samma sak att bläddra bland små plastaskar som att bläddra i ett ställ med LP-skivor.  Så det var LP och vinylsinglar som skulle inhandlas även denna resa. En av dem var just ”Yor latest trck” som maxisingel. Föll för den då jag hörde den spelas i en av butikerna.

I London fanns stora underbara skivbutiker; Virgin, HMV och framförallt Tower Records vid Picadilly circus. Inte nog med att dessa butiker var enorma (flera våningar med skivor), de hade öppet till midnatt också. Så man kunde gå en dag och besöka turistmål och efter middagen ändå ha flera timmar över til att strosa runt bland skivorna. Jag visste ofta vad jag ville köpa innan jag lämnade Sverige men jag bläddrade igenom alla skivor på pop och rock-avdelningarna för att hitta några nya, intressanta skivor och artister som jag inte kände till. På den tiden kom musiken ut i England och USA flera veckor innan den kom till Sverige. På radio kunde man höra att en artist nu släppt en singel i USA och att den om ett par veckor troligen skulle släppas i Sverige. Man fick helt sonika vänta på den och ibland kom musiken inte ens ut i Sverige. Jag lyssnade mycket på engelsk radio och radio Luxemburg (den fd piratradion) på den tiden och hörde så mycket nytt och bra som jag ville ha i min skivsamling. Jag minns ett program på Radio Luxemburg där de en gång i veckan bjöd in ett par skivbolag som tog med sig singlar som inte hade spelats i radion tidigare. Både ”West end girls” med Pet Shop boys och ”19” med Paul Hardcastle horde jag på detta sätt. Troligen var jag (och alla andra som lyssnade på samma program) den första i Sverige som hörde dessa låtar och jag minns att jag flera gånger berättade för kompisar om det jag hört. Jag förpestade även livet för de som jobbade på skivaffärerna i Enköping, framförallt Tiffany record store som var min favoritaffär, genom att tjata på dem att försöka få hem dessa singlar snabbt. När de sedan kom blev de ju stora hits, så lite känsla för vad som skulle slå hade jag J

I Tower records kunde jag som sagt vandra runt i timtal. Ibland hörde man någon bra låt som de spelade i butiken och på sätt upptäckte jag bl.a. Lemonheads version av Susanne Vegas ”Luka”. Hörde den aldrig spelas någon annanstans men det gjorde ju inget eftersom jag köpte den efter första lyssningen. En gång var jag i virgin records på Oxford street och de skulle ha livemusik i butiken den dagen. Jag hade ingen aning om att det skulle ske (även fast det gjorde det ofta) och jag hade aldrig hört talas om Aztec camera, som gruppen hette. De hade precis släppt sin första LP och var riktigt bra. De fick ett par hits senare och jag köpte en hel del med dem.

Jag saknar själva bläddrandet  bland skivorna och känslan då man fann en skiva som verkade bra. En del artister gjorde bättre omslag än de gjorde musik. Men med CD-skivans intåg kändes det som om omslagen blev mindre viktiga. Jag hade vänner som gillade hårdrock och som ofta köpte skivor efter hur omslagen såg ut. Vad hade Iron maiden exempelvis varit utan sina omslag? Själv var jag aldrig hårdrockare. Jag var dock rejäl allätare som gillade allt från synth till engelsk pop till funk mm. Jag minns dock då en kompis i mellanstadiet spelade en ACDC-låt för mig som jag tyckte var bra. Strax därefter hade Tempo (som Åhlens hette då) skivrea och min än berättade att det fanns ACDC-skivor i backarna. Jag gick dit för att köpa en men kom hem med en annan skiva som ändrade mitt liv rejält. Jag köpte ”Bloody tourists” med 10CC, skivan med Dreadlock holiday. Jag blandade ihop gruppnamnen och med den titeln kunde man ju tro att det var hårdrock. Och tur var väl det. 10CC blev snabbt en favoritgrupp och liknande musik älskar jag än. Hade jag kommit hem med ACDC hade jag kanske blivit hårdrockare och det är jag glad att jag inte blev. OK, med tanke på att Lustans lakejer och Ratata var mina favoriter just då så var väl risen för att jag skulle bli hårdrockare J

Inget kommer få mig att ändra åsikt om att det var bättr förr. Åtmisntone inte då det gäller skivaffärer och musiken. Nu laddar folk ned musik från nätet och köper skivor från nätbutiker  eller hos ICA. Inga fler buiker som Tiffany, inga fler reor på Expert rundradio där de ibland sålde LP-skivor per kilo. Jag saknar det.